Vallning

I Sverige används Pembroke nästan uteslutande som sällskapshundar men på ett fåtal gårdar har de möjlighet att valla. (Observera att Pembroke är ingen renodlad sällskapshund, utan kräver aktivering för att må bra).

Pembroken är en lyhörd gårdshund med snabb uppfattnings- och reaktionsförmåga. Den är en mycket god väktare som är uppmärksam på allt i sin omgivning. Varje förändring registreras och meddelas, ofta med skall. Den är framsprungen ur en lantbruksmiljö med mycket liv och rörelse, med många uppgifter och mycket att ha tillsyn över.

Förr var Pembrokens vallningsinstinkt i huvudsak inriktad på gårdens egna djur och rutiner där den som följeslagare och allmän hjälpreda ryckte in där den behövdes. Den har använts till både gränsvallning, hopsamling och drivning allt efter behov och individuell fallenhet utan omfattande träning. Den följde med ut på betena med djuren. Djuren betade på allmänningar där det gällde att hålla ihop gårdens egna djur och att mota bort andra gårdars djur då bönderna konkurrerade om de bästa betena. Pembroken stammar från en trakt som framförallt hade nötboskap och inte så mycket får.

Höga krav har ställts på Pembroken under århundraden då den skulle tex. döda råttan som sprang i ladan, men den skulle låta kycklingarna vara ifred som spatserade omkring alldeles bredvid. Den skulle larma om det hände något, men samtidigt skulle den kunna koppla av mitt i händelsernas centrum för att spara energi. Detta har skapat en hund med intelligens, energi och kreativitet. Pembroken behöver få utlopp för dessa behov.

Tips på aktiviteter för Pembrokens behov: agility, blodspår, personspår eller annan hjärngymnastik. Som sagt, Pembroken är en kreativ och energisk liten hund.

Svenska Welsh Corgi Klubben anordnar varje år vallningsläger.

 

Pembroken är en kroppsvallare, vilket innebär att den trycker djuren framåt med kropp, skall, nyp och rörelser. Den arbetar ofta pendlande i rörelse bakom djuren. Pembroken går ofta nära djuren och litar helt på sin förmåga att undgå sparkar genom att ducka blixtsnabbt. Kroppsvallning kräver mycket energi men är effektivt på svårflyttade ”tröga” djur eller djur som gärna sprider sig. Pembroken är ett litet dynamitpaket, vilket krävs när man är liten och ska flytta på 800 kilo tjur. Vid vallning driver den med mycket pondus, energi och vilja. Pembroken är en ”heeler” som driver med skall och nyp i djurens bakben vilket gör den mer lämpad till nöt än får. Den drar sig inte för nära situationer som t ex fållor. Den är användbar för hämtning, samling och drivning av djur.

 

Det finns ett samband mellan stabilt temperament och fallenhet för vallning. För att hålla igång vallningsegenskaperna hos Pembroke anordnar SWCKs vallningskommitté  årliga vallningsläger och aktiviteter som är väldigt roliga och lärorika att vara med på.

 

Vallningsbeteende i vardagen: Till exempel Pembrokens iver att ofta vilja samla familjeflocken vid promenader och TV-stunder.  

 

Otypiskt beteende för Pembroken är den intensivt fixerade ”hypnotiska” blick som kallas ”eye” vilken ofta kombineras med en hukad, hotfull kroppshållning och smygande rörelser. Detta beteende ingår inte i Pembrokens vallningsteknik. Lust att förfölja flyende föremål, djur, cyklar, bilar med mera ska inte förväxlas med vallningsbeteende.

EnglishSwedish